I tisdags kom en liten efterlängtad tjej till  världen! Det är så fantastiskt varje gång man hör att någon presterat och fött barn. Det är en jävligt häftig grej detta med förlossningar. Alla känslor som sprutar ut med moderkakan är ju obeskrivlig. Och än mer fantastiskt är det ju såklart när en nära vän får sin första bebis! Jag har stått relativt ensam bland mina bästa vänner, så jag är överlycklig över att äntligen få med någon på tåget! 

Utöver de glädjebeskedet så har vi fått ritningar på tomtindelningen. Vi trodde att vi skulle bli utan (allmänning) men icke! Vi får en stor del av kakan! 


Det syns ju onekligen att de är släkt, mina barn. 

Imorse såg jag till min förskräckelse att Ellen hade en fästing i nacken. Jag är livrädd/äcklad av dessa fasansfulla viderpäckel "djur"/ohyra och försökte förgäves med en pincett (som numera pensionerats) få väck äcklet från min sessa utan resultat. Systra-mi var som tur var hemma hos oss så vi åkte iväg till VC där en sjuksyrra plockade bort sliten utan problem. Ellen fick på kuppen också se fästingen i förstoringsglas, och! Hon fick välja klistermärke ur en låda. Och! Hon fick ta två! Lyrisk unge. 

Hon vill aldrig mer gå till skogen mer, dock. 

 

Vidare ner till stan där en massa massa kläder inhandlades. Vatten och bröd för oss här hemma fram till löning! Tjing! 






1 kommentarer

Cecilia

13 Sep 2014 08:41

Men tack så mycket Jenny! :)
Nästa år fyller jag 25. Då kommer jag med tårta till mina bra grannar :) kram!

Kommentera

Publiceras ej