Herreminget vilken BRA dag det varit idag! Fabian har varit på sitt allra bästa humör och på em var vi iväg till förskolan på vårfest!
Eller ska jag säga gråtfest?
En annan började ju storböla när Ellen marscherade in på gårdsplanen viftandes med sin "flagga" (den hade tappat pinnen) och stampade och sjöng, grimaserade och klappade händer, skrattade och letade febrilt efter oss (jag stod som en annan idiot och vinkade med hela armarna, så hur hon kunde missa det när vi stod nästan längst fram förstår jag inte).
Så fantastiskt det är ändå att ha barn! Vilken ynnest att ha fått följa hennes resa såhär länge och se vilken liten människa som skapats genom min och Tomas kärlek till varann. Det är tufft att ha barn, men det är övervägande underbart!
Tårarna rann av stolthet. Det där är min flicka, mitt allra heligaste. Och tanken flög iväg till vad den här lilla fantastiska jäntan redan fått gå igenom och ändå fortsätter hon vara så fantastisk och charmig! Hon kom ut ur mig! Hon är min! Och jag älskar henne så hjärtat gör ont.
Tanken också att nästa år står Fabian där med henne. Jag finner inga ord. Det var en fruktansvärd värme som spred sig i bröstet när jag såg min flicka stå där uppe och stampa takten till "hajsången".
Nog om bölet.
Efter uppträdandet smackade vi i oss varsin korv med bröd och gick sedan en runda runt förskolan på tipspromenad. Detta följdes av lite lek från Ellens sida med henne bästis. Fröken Blomberg fick sedan i uppgift att måla flickorna till likadana tigrar och sedan sprang vi runt och åt upp varann (jag blev mest uppäten). Flickorna lekte lite till och Fabian var lagom nöjd i vagnen med lite yoghurt i kroppen.
Vid 15.30 traskade vi hemåt med sällskap av moster Slem som skulle barnvakta ungarna medan vi drog till mäklaren och skrev på de sista pappren för nya Huset. 3veckor kvar. Det får
gärna gå snabbt.
Tacos med gänget och två helt fantastiskt trevliga barn (båda två(!). Den sista (natt-terroristen) var sist i säng 20.30.
Jag, syrran och Tomas har därefter monterat ner Ellens säng och dragit i oss lite helium från Ellens Lisebergs-kanin-ballong (den var på upphällningen) och skrattat gott är det.
Soffläge snart, efter en runda städ. Vägrar hänga med båda barnen ensam i total kaos.
Kommentera